IDOL 2009 - Semifinalen på arenan i Sveriges Framsida

Ja, i fredags hade TV4 faktiskt lämnat Stockholm för att dra ner till Göteborg och köra igång en fullsprakande och stjärnspäckad ljus- och ljudshow med artister, skitbra publik och TV-kameror i högsta hugg. Jag var där och endast ett ord kan beskriva känslan: Magiskt.

Egentligen skulle jag vilja beskriva allt med ordet Power, men efter att Eddie uppträtt i reklamen, Calle tagit några sura toner och att Tove inte hade de starkaste låtarna gjorde väl att kvällen inte fick en 11 på en skala mellan 1-10 om vi säger så.

Men det finns positiva saker. Calle sjöng "Walking in Memphis" och det var nog första gången jag dog när den människan sjungit. Innan har jag aldrig gillat Calle, men efter detta så är han en helt okej person och ändå värdig en plats i semifinalen.

Eriks "Run to the Hills" kommer ju att vara oförglömligt, det var nog helt klart en av kvällens höjdpunkter, något jag redan hade listat ut när jag tidigare på dagen hade tittat i Metro och sett låtarna. Han sprang runt, hade publikkontakt och rösten passade ju låten så bra att alla i arenan verkligen var med. Efter framträdandet så ställde sig hela publiken och applåderade, inklusive juryn. Hr efteråt lyssnat på originalet av Iron Maiden och visst, de är bra, men jag tycker att Erik tog låten till nya höjder!

(Bilden är för stor. Klicka på den för att se hela.)

I pausen hade TV4 olika underhållningsmoment och i en av pauserna stod Mariette på scen och jag dog flera gånger om. Hon hade inte platsat i finalen, och det för att hon är en fullfjädrad stjärna. Hela lördagen lallade jag på "Because the night belongs to Lovers" och hon har en sån scennärvaro.

Tove har ju vart en favorit under hela säsongen, men någonstans i mitten började ens intresse att falna för henne. Men för några veckor sen så kom hon igång igen och att se hennes resa den kvällen var otroligt. Hon fick dåliga låtar och gjorde därför inte så bra ifrån sig, men hon gjorde sitt bästa och det var så otroligt skönt att se att hon kämpade och inte bara gav upp. När hon sjöng sina sista toner så knäppte jag några extra kort (8st. på 3 sek. för att vara exakt), för då visste jag att hon skulle ut. Det berodde inte på att hon var dålig, det berodde på att hon hade en dålig kväll och att de andra två hade fler tittare som röstade. Svenska folket förstår sig inte alltid på musik och därför kan de små tjejrna gå efter utseende och så kan det gå som det går ungefär.

Perfekt avslutning på inlägget blir väl när Erik kramar om Tove för att han vann/hon ska åka ut. Det var sån spänning därinne då att man riktigt kunde skära igenom den och det var hemskt på ett vis att se en människas dröm bara falla ihop i tusen glasskärvor framför en filmkamera, men så är reglerna och sånt är livet.

/Poffe