24 december 2008

The Chistmas Eve - A Holey Event

Innan jag börjar köra i gång med allt snack om julen, så måste jag säga att Christmas Eve är en väldigt skön karaktär i Avenue Q. Hon var riktigt bra i Skövde, men kan tänka mig att Londons motsvarighet är lite vassare.

Julen är högtiden då man ska glädjas, ge uppskattning till varandra och leva i frid, men många gör inte det. Det finns folk som Ebenizer Scrooge som är svinrika, men sitter ensam på julafton, eller att ens föräldrar missbrukar och slår dem. Julen ska vara en högtid att längta efter, men många önskar bara att den snart ska vara över.

När man är liten innebär julen att släkten samlas, att tomten kommer och att man får det man skrivit på önskelistan, men hur blir det när man är äldre?

December är en av våra längsta månader, men ändå känns den så kort. Föräldrar springer den 23:e för att köpa julklappar åt sina barn och innan julafton ska man ha hunnit slänga julkort på brevlådan, sett barnets lucia-uppträdande i skolan, klä granen, julpynta, ljus i träden, glöggfest hos grannen.... Julen är en stressad högtid, men alla känner att det varit värt det när man sitter i soffan brevid nära och kära och väntar på att Kalle Anka ska börja så att man sedan kan äta julbord och få klappar av pappa utklädd i en röd morgonrock och lösskägg.

Som liten så blev jag varje jul julsjuk (är så peppad inför julen att jag får feber lagom till julafton) eller i alla fall så peppad att föräldrarna mina fick säga åt mig att lugna ner mig när jag sprang genom huset och sjöng julsånger. I år har inte ens en minsta julstämning infunnit sig än. Visst att jag fått lite små glimtar och att julen är mysig, men inte den där riktiga känslan. Beror det på att jag äntligen har insett att ge julklappar är minst lika kul och att jag faktiskt tagit större ansvar. Sen att julen varit sen i detta huset och att de jobbat hela tiden och att jag inte vart på någon julfest kan också var felet. Eller felet, är det fel att inte ha julkänslor?

Många säger att julen är överskattad. Visst, det är den ibland, men lev med det och du upptäcker hur mysigt det är under allt det överskattade. Ät din chokladkalender och frossa i pepparkakor, julen kommer bara en gång om året tack och lov!

21 december 2008

2011 är världen inte längre säker

Har precis kollat igenom gamla kort, och oj vad mycket minnen det väcker. Caféet i Puerto Mógan på Gran Canaria, bygatan i Budapest där stora delar av släkten kommer ifrån, Promenaden i Central Park i New York, Big Ben i London....
Resa är verkligen min grej, och inte ska det vara Alperna eller sälen, en storstad eller en semesterort för min del i ett varmt/helt lagom varmt intressant land. Om det inte hade vart för min ålder och för att jag inte har någon lön, så hade jag rymt härifrån med en kompis till London, Budapest eller Stockholm på direkten, utan att tveka en sekund.
Jag förstår verkligen inte dem som bor på samma ort och lever ett svensson-liv i hela sitt liv, hur står de ut? staden man bor i ska vara så stor att du kan gå och vara anonym på stan, men så liten att du även kan träffa folk då och då. Inte som min lilla småstad där man går in på Maxi och efter fem minuter har man sprungit på ett flertal personer man troligtvis inte vill prata med.
Bo utomlands ett tag är något som lockar mig, men jag tror inte att jag kommer överge Sverige för gott. Även om Sverige kan vara tråkigt, så har det ändå sin lilla charm. Men några månader/år utomlands är absolut inget jag säger nej till.
2011 i maj smäller det! Jag blir 18 och världen blir mitt hem. Om jag har tur och fortfarande vill kanske jag kommer vara i London redan samma månad för att se premiären av sista Harry Potter-filmen.
Spanien och Barcelona eller Madrid är något som lockar mig. Ännu har jag bara varit på Gran Canaria och Mallorca, alltså ännu inte fastlandet, men efter vad jag sett i Las Palmas är spanien något som är intressant. Athen ska absolut inte glömmas, då jag ska utforska den grekiska mytologin mer och om jag har tur även besöka floden styx som min mamma redan gjort. Av henne har jag fått lite flodvatten från styx i en flaska.
Japan lockar mer än Kina, men muren funkar bra det med. Efter att ha träffat en arbetskompis till mamma från Japan och hans fru blev längtan bara större och med lite tur kanske jag läser japanska i gymnasiet.
Irland, Nya Zeeland, Australien, Syd Afrika, Peru, Canada, Thailand, Borneo, Rumänien, Finland, Ryssland och några fler länder är även något jag gärna skulle resa till. Ingen vet vad som händer, tiden går och vi får se.

19 december 2008

Julkalenderns djupa sanningar

Titeln låter jättelöjlig och flummig på samma gång, men efter att ha sett i kapp 4 avsnitt så märker man verkligen det dolda budskapet och de små detaljerna i årets julkalender, och det är det som inlägget ska handla om i dag.

Till att börja med, eftersom jag verkligen vill lära mig latin, så översatte tyda.se Gallus gallus (sekt i kalendern med hönstema som vill utrota tomten) till "Röd djungelhöna". Djungelhöna?! Vad i hela himlen är det? Finns det ens något som heter det? I kalendern har det översatts till höna, vilket i och för sig är helt okej, men det hade vart så skönt om de hade hetat Röd djungelhöna.

Sen att det finns lite såna där saker som är helt omöjliga är lite skoj; så som leksaks-maskinen, de konstiga rullatorerna, alla Reenés uppfinningar och massa där till. Men att det inte har ändrat registreringsnumret på bilarna till något roligt är något som stör mig enormt, och jag vet inte varför.

Men att kalendern har en sån underton av sarkasm i handlingen är så sjukt roligt. Att den onde ledaren för sekten (de visar stort att sekter är farliga och skumma, en sak som faktiskt pågår i världen) som försöker utplåna tomten är på något vis lik en Leif GW Persson-gubbe (han är ungefär som en i Leifs vänskapskrets-personlighet, om du förstår vad jag menar) och att det är en gubbe med hög position som på sätt och vis störtar samhället (det har vart ett flertal anställda som har rånat sina firmor på massvis med pengar de senaste åren). Att de spräcker myten om att tomten bor med nissar och tomtemor på nordpolen är också fascinerande, i serien bor han på en avskild våning med andra högtider. Att staden är helt vit och opersonlig med sina löjliga affärsskyltar är också ett sätt för SVT att visa att så ghär kan städer se ut om 40 år, om vi ska fortsätta att utveckla tekniken som vi gör. Att alla personer i staden stressar omkring är från SVT en sak för att göra allt verklighetstroget.

Jag har inte hittat några likheter till dagens lågkonjuktur, men det kommer kanske snart. Inlägget blev rrigt, men jag kände för att skriva av mig när jag satt och skrattade åt alla undermeningar i julkalendern.

Hoppas att ni alla får ett bra jullov, när detta inlägg publiceras sitter jag nog på en buss på väg n till stan för att träffa mina vänner och gå på liseberg med släkten. Vem vet, kanske blir det ett intressant julaftonsinlägg?