High School Musical - A summary of a sinking ship

Okej, titeln kanske var lite väl hård, men i brist på andra alternativ som var mildare fick det bli denna titel. Som ni märkte kommer inlägget att handla om High School Musical, så ni som inte vill läsa behöver inte, jag lovar.

I dag var en dag som kan beskrivas som total katastrof (även detta var att ta i lite, men ja, det var NÄSTAN så!). Så efter att ha äntligen kommit hem så satte jag mig med mitt täcke och en bärbar dator för att muntras upp av High School Musical 2. Eftersom jag har sett tredje och sista filmen på bio så tycker jag att det nu äntligen passar sig med en resumé till serien som faktiskt har tagit slut.

Var ska man börja? Storyn har vart riktigt bra i första filmen, men i den andra så blir storyn åt sidosatt av sångerna, så de skapar en enkel story som de kan bygga på, vilket var smart men inte så fint/roligt/snyggt. Den tredje filmen kom och redan efter fem minuter förstod jag att Disney skulle göra pladask med den förfärliga storyn. Budskapet var fint, men resten av STORYN (jag upprepar det ordet för att ni ska förstå att jag menar storyn, för jag tycker att många andra delar var bra, vilket jag kommer till längre ner.) var bortkastade pengar från Disney.

I andra filmen var sångnumren ungefär som schlagerdängor, dåliga men lätta att sjunga med i. Där kommer faktiskt den tredje filmen och överträffar de båda andra. Det var inga coola sångtekniker eller mycket flashigt, men sångerna var välskrivna och man märkte deras passion. I första filmen var sport/sång-numret Get'cha Head In The Game, vilket blev sisådär, men passade ändå in och funkade bra. I Don't Dance är numret i från film två där de lyckas med dansen/spelet fantastiskt, men mimningen är väldigt dålig, men det övervägs av att låten faktiskt är riktigt bra. Och så kommer nummer tre. Vad händer? Jo, efter ungefär en vers så ställer sig Gabriella upp och sjunger till Troy, vilket förstör hela låten. Jag lyssnade inte ens på resten av låten, jag var så chockad av att de kunde förstöra allt bara så. Skandal rent ut sagt.

I den tredje filmen nämns Framtiden väldigt mycket, kanske lite för mycket? Jag vet inte, men efter att ha sett den andra filmen igen inser jag att de har nästan samma budskap om framtiden, fast väldigt diskret (och vet du hur jobbigt det är att prata om framtiden? Gymnasieval i februari säger jag bara. *suck*). Jag tycker att det är fel. Visst att man måste rikta blicken framåt, men det känns som om Disney försöker rikta bort fokus från filmen när de börjar prata om Framtiden.

Under hela andra filmen så märkte jag en massa hintar mellan Gabriella/Ryan, vilket jag märkt innan. Jag tycker att det är fel, med tanke på att i den tredje filmen blir det något mellan Kelsi och Ryan, vilket jag bara uppmärksammade en gång i andra filmen, och det efter att jag sett tredje. Märkte också att hatet från Sharpay (och vad jag älskar hennes roll! Elak Diva Nr. 1!) mot Kelsi har svalnat genom filmernas gång, vilket jag tycker är bra, men att de kunde utvecklat det på ett annat sätt.

Sista stycket blir tillägnat Ryan. När vi sitter där på bion berättar Vickan att hon tycker att han är bäst. Och ja, det är han. Tänk dig att behöva vara Nr. 2 i hela ditt liv. Hans charm och teateranda gör allt perfekt. Att han också får priset av sin syster i andra filmen och sedan överglänser sin syster i uttagningen till College i tredje gör honom bara bättre.

Jag känner att nu har jag fått skriva av mig, och jag vet att nästan ingen kommer gilla det, men shit the same. Om det blir så här mycket analys på detta, tänk hur det blir på Twilight! Ett vardagligt inlägg kommer komma snart för er som inte står ut med detta.

Arvtagarens fiender, Tag er i akt